Stalins och Putins Ryssland

Vladmir Vladimirovitch Putin föddes i oktober 1952, året innan Josef Dsughashvili, bättre känt som Stalin, dog.

Sedan han blev president i januari 2000 har hans strävan varit att leda Ryssland tillbaka till den forna storhetstiden. Dock med ett försök att förbättra livssituationen för befolkningen. Under Sovjets år mellan 1917-1991 levde stora delar av befolkningen i ett mäktigt och fruktat land som dock var rutten och korrumperad och väldigt fattigt.

Jag minns väl när jag åkte till Ryssland som tysk medborgare i början på 1990-talet och fick den retoriska frågan: "Vi har vunnit kriget och ni har förlorat kriget. Men varför är vi så fattiga och ni så rika?" Jag undrade själv hur det hade gått till att man hade robotar som kunde förstöra stora delar av världen, medan man inte kunde ringa ett enkelt telefonsamtal till närmaste storstad eftersom telefonnätet var i bedrövligt skick. Jag bodde i ett u-land då.

Detta ville Putin ändra på. I dagens Ryssland har många nått en levnadsstandard som är någorlunda bra, i alla fall bättre än för 15 år sen då marknadsekonomin infördes över natt av premiärminister Jegor Gajdar.

Men när det gäller pressfriheten och öppenheten som fanns i slutet av Gorbachevs tid och under Jeltsin då tidskrifter som Ogonjok gav hopp om en demokratisering så har Putin följt det kinesiska exemplet. Motstånd har krossats genom tillsättning av regeringsvänliga journalister som snarare bedriver propaganda än att de gör sitt yrke ära.

Kritiska röster som Anna Politkovskaja har tystnats. Hon mördades och det finns inga kopplingar som leder till Kreml. Det finns inga kopplingar alls. lPutin har sagt att Politkovskaja var en oviktig person, men att man förstås skulle leta efter hennes mördare. Ingen misstänkt har dock hittats.

Nu utkommer historieböcker som alla ungdomar i Ryssland ska studera efter. Och här framstår georgiern Stalins otroliga terror som "ett redskap för att lösa extrema uppgifter under extrema förhållanden". Under Stalin mördades miljoner av människor i hela landet. Han upprättade fånf- och arbetsläger där människor torterades, fick arbeta som slavar för Moskva. Nu blir Stalin plötsligt en politiker som genomförde tuffa, men nödvändiga reformer. Det är sorgligt.

Att man kritiserar USA och skriver att USA har försökt isolera Ryssland från de tidigare sovjetländerna kan dock inte helt och hållet förnekas. Visst har de amerikanska säkerhetstjänsterna gjort sitt bästa för att utnyttja Rysslands svaga roll i början av 90-talet och för att eliminera en konkurrent om världsmakten.

Men att böckerna leder till en icke önskvärd nationalism i Ryssland och att detta leder till att det kommer att bli svårare att föra en nödvändig dialog med den framtida generationen i Ryssland är något som skrämmer.

Stalin är vid sidan av Hitler och Mao 1900-talets värsta förbrytare mot de mänskliga rättigheterna. Det borde man inte förneka i Ryssland om man inte vill riskera ungdomarnas framtid.

Den nya ryska rikedomen bygger för övrigt bara på att man säljer sina naturresurser såsom olja och gas. Det finns inte någon nämnvärt produktion som i Kina till exempel. Ryssland är beroende av dialog och handel med väst.

Och artikeln som DN:s korrespondent Mette Risa publicerade i dag i DN finns för övrigt i norska Aftenposten den 27:e juli. Ingenting som talar emot att införa hennes artikel i DN, men man skulle ju kunna hänvisa till att det handlar sig om en översättning från norskan.

I Robert Amsterdams blogg om Ryssland, Europa och utrikespolitik (på engelska) finns en läsvärt artikel av Oleg Kashin som publicerades i den ryska tidningen Nezavisimaya Gazeta den 3 juli.

Kashin citerar Pavel Danilins blogg. Danilin är en av författarna av historieboken och precis som den andre författaren Aleksandr Filippov har han tydliga band till tänkfabrikerna i Kreml.

Danilin skriver: "“You can pour dirt on me and vent your spleen all you want, but you will teach your children from those books that you will be given, and in the way that Russian needs. Those same high-minded foolish thoughts that exist in your stupid overgrown egg-heads will either get swept out of them, or you yourselves will get swept out of teaching. We simply can not allow a Russophobe, a shithead, or a just plain amoral character to teach Russian history. So we need to purge ourselves of the filth. And if that doesn’t work, then we need to purge by force.”"

Journalisten Dmitriy Butyrin som sa att Danilins bok är dåligt skriven och skräp besvarade Danilin med orden: "Du kommer att dö som en råtta, men dina barn kommer att lära sig historia med den textbok jag skriver. Och för övrigt kan du inte ha barn eftersom du är en jävla bög."

Det ska dock inte glömmas att massiv kritik från olika håll i Ryssland har yttrats mot boken. Danilins blogg och hans hätska kommentarer och förolämpanden av alla kritiker uppmärksammades och Danilin försvann på en semester i juli. Några enstaka historiker som i mindre utsträckning medverkat till boken har tagit avstånd från den. Kanske finns det ändå lite hopp.

Men samtalstonen som Danilin och de sina anslår säger mycket om klimatet i dagens, i Putins Ryssland.