Det finns människor som är stolta att vara svenskar, amerikaner, fransmän. Det finns människor som är stolta att vara bögar, flator, transsexuella.
Stolt?
Det finns knappt nåt evenemang som hyllas likadant och unisono i svensk media som Pride-festivalen för hbt-folk. Massvis med spaltkilometer. Politiker från alla partier förutom kd vill gärna synas med bögar några dagar om året. Den enda som verkligen har engagerat sig under flera år verkar vara Mona Sahlin. Men under festivalen måste också Fredrik, Maud, Anders och andra passa på, eftersom man hamnar i SVT, DN, SvD - helt gratis.
Pride-paraden tågar förbi runt en halv miljon åskådare och alla jublar och sjunger. Vad roligt att titta på de knappt 50.000 som jublar och sjunger och är stolta.
Ska man vara stolt att vara bög? Stolt att vara lesbisk? Stolt att vara hetero? Stolt på vaddå?
Ska heteromän vara stolta att de gärna tittar på lättlädda tjejer ute på stan? Nej, det vore sexistiskt och förnedrande för tjejerna. Jag vågar knappt skriva meningen...
Men stolt får man va om man som man gillar sexiga män. Och stolt som tjej när man gillar lättklädda tjejer.
Man ska ha respekt för andras sexuella läggningar. Respekt för andra människor så länge de rör sig inom lagens ram som vi alla har lagt grunden till. Detta utesluter andra sexuella läggningar som till exempel pedofili oavsett mot vilket kön det riktar sig till.
En vecka pågick Pride-festivalen. Den Pride-lösa tiden börjar på måndag. Då får man höra alla slags förnedrande vitsar igen. När man tittar på "damfotboll" som jag undrar många av mina annars så otroligt toleranta bekanta om det kan vara spännande att intressera sig för en idrottsgren där nästan alla spelare är flator. Bortsett ifrån att det inte är sant, samma bekanta som tycker att Pride är så härligt roligt. Nästan som att gå på circus eller åka till Kolmården, eller hur? Man tittar på dem från utsidan och det är så härligt trevligt och man vara stolt att man tittar och en gång om året visar att man inte har några fördomar.
Det handlar inte alls om Pride utan det borde handla om Respect. Att respektera de andra och det gäller oss alla. Pride förmedlar ibland känslan av att det måste vara fruktansvärt tråkigt att vara hetero. Men jag känner människor som är hetero, bög och lesbisk och det finns dumma och tråkiga människor i alla kategorier. Också motsatsen, spännande, trevliga och roliga människor.
Vad de gör i sängkammaren, det skiter jag i. Men de alla har en rätt till respekt.
5. August 2007
Abonnieren
Kommentare zum Post (Atom)
5 Kommentare:
Jädrans vad bra du skriver på svenska (också)!
Respekt för varanndra som individer är egentligen allt som behövs.
Jag kan bara tala för mig själv och för mig har Pride i år varit väldigt viktigt för MIG SJÄLV och för att jag ser att jag inte är ensam. Att gå i tåget på Hornsgatan för en före detta garderobare som mig var stort och viktigt. Den kärlek och den värme som där omslöt mig fick mig till tårar och den upplevelsen kommer jag för alltid ha bevarad inom mig när självhatet åter visar sig (om det nu gör det igen) Och jag tror att Pride betyder detta för många fler än mig, så jag är stolt över MIG SJÄLV att jag vågar trotsa min egen rädsla.
På det sättet ser jag på Pride och då framför allt den underbara paraden.
@Asha: Tack så mycket! Försökte lägga till dig på vännerlistan på last.fm som jag såg att du använder, men lyckades inte hitta dig där...vilken bra sida det är.
@Jerry: Jag förstår att det kan vara en viktig känsla att visa sig och våga, men generellt är jag lite tveksam, eftersom det bara kan vara en endagsgrej för åskådarna som visar ack hur toleranta dem är och sen också för deltagarna. Det är ju samma sak att det en gång om året är mors dag. Respekterar man inte sin mor hela året o bara på just den dan då är den ingenting värd. Men som sagt jag respekterar dina känslor.
Kommentar veröffentlichen