Alla barn gillar björn. Oavsett om det är Nalle Puh eller Baloo i Djungelboken så framställs de som snälla stora djur. Man har björn som gosedjur och på Skansen är de så roliga att titta på.
Lite annorlunda är metafern av den ryska björnen. Det är en stor, mäktig granne som har skrämt oss västerlänningarna i flera århundraden. Nu är det dags igen?
Efter Sovjetunionens sammanbrott bildades femton oberoende stater, den ryska federationen blev den största och Boris Nikolajevitj Jeltsin dess förste folkvalda president. Det var en kaotisk tid under Jeltsin där man införde marknadsekonimi nästan över natt och många ryssar som jag träffade på mina resor denom det stora landet längtade tillbaka till den stagnation som man hade under Leonid Brezhnev, då allting var någorlunda säker och framför allt priserna stabila.
Ryssland har alltid velat vara en stormakt och tiden under Gorbachev och Jeltsin ledde till förödmjukelse för många. Man skrattade när Jeltsin i troligen berusad tillstånd försov sig på Dublins flyplats och mötet med Irlands premiärminister inte kom till stånd. Man skrattade i väst när Jeltsin dirigerade ett orkester i Tyskland och dansade som en berusad rysk björn - det var pinsamt och ovärdigt.
Sen kom judokan och säkerhetsagenten Putin till makten och efter ännu en förödmjukelse i världens media, olyckan av u-båten Kursk, bestämde ledarskapet i Kreml sig för att åter igen visa styrka. Och ge tillbaka självförtroendet för de som tyckte att Ryssland inte bara ska vara stor utan också stark.
Pressfriheten underminerades systematiskt. Man skulle inte skriva eller berätta något som var kritisk eller kunde smutsa ner bilden av björnen. Bara Anna Politkovskaja skrev fortfarande ihärdigt om kriget i Tjetjenien där mafiösa strukturer ledde och leder till att arméofficerare berikar sig på Ryssland och framför allt Tjetjeniens bekostnad. Där kvinnor våldtagits och våldtas systematiskt av ryska soldater utan att få något straff. Många oacceptabla övergrepp händer också i Irak genomfört av USA:s armé.
På Domodjedovo-flygplatsen i sydöstra Moskva såg jag i början på 90-talet alltjämnt amerikanske affärsmän med texanska hattar på väg till oljestäder som Tjumen i Sibirien. Ryssland har nu tagi kontroll över sina råvaror och Europa beroende på rysk gas och olja.
När Putin visar nu klorna på den ryska björnen och låter hans Putin-jugend demonstrera utanför Estlands ambassad där till och med Sveriges ambassadör attackerades i bilen (Rysslands Sverigeambassadör gav skulden till sin svenske kollega), tillfälligt stänga av energitillförseln till Ukraina som valde fel president och vägrar att lämna ut en av sannolika skäl misstänkt mördare till Storbritannien och och och då börjar vi västlänningar darra igen för den ryska björnen.
Men en aspekt är ju om man i väst inte kommit alltför nära björnen. NATO rekryterade nya medlemmar och står direkt före den ryska gränsen och George W Bush håller på at installera ett nytt robotsystem.
En tanke som slog mig i allt detta var om alla dessa historier inte kommer en vapenindustri i öst och väst till pass som gynnas av allt detta. Det är ju efter allt arbetsplatser som hänger på att vi producerar robotar, pansrar, kanoner och vad vet jag. Och aktieägarna vill ha sin andel också.
Det är viktigt att föra en dialog med Kreml, vi kan inte demokratisera Ryssland, det måste ryssarna klara själva. Men DN har rätt att vi håller på att falla tillbaka till kalla krigets mönster. UK utvisar diplomater och Ryssland kommer att utvisa brittiska.
Den ryska björnen är inte farligt, men den förblir stor och så ska det vara. Om den skulle rasa ihop till bara nationalistiska antieuropeiska strömningar fallar delarna på oss som bor i dess lilla grannländer.
Det blir nu spännande att se vilken efterträdare till Putin kommer att tas fram ur den stora svarta hatten.
18. Juli 2007
Abonnieren
Kommentare zum Post (Atom)
Keine Kommentare:
Kommentar veröffentlichen